Andrahandsuthyrning

Allmänt 

Andrahandsupplåtelse är lagens sammanfattande begrepp för såväl uthyrning som upplåtelse. Andrahandsuthyrning är att mot hyra upplåta sin lägenhet. Andrahandsupplåtelse är att låta någon bo i lägenheten utan att han eller hon betalar hyra. En bostadsrättshavare får upplåta hela sin lägenhet i andra hand till annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke. Om styrelsen inte lämnar sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får bostadsrättshavaren ändå upplåta sin lägenhet i andra hand, om Hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. 

Så ansöker du

Din ansökan ska vara skriftlig och lämnas till styrelsen i god tid. Det finns särskilda blanketter för ändamålet. Glöm inte att motivera din ansökan med ett giltigt skäl för uthyrning. Styrelsen behandlar din ansökan på nästkommande styrelsemöte. Enligt stadgarna (17 §) kan styrelsen bevilja andrahandsuthyrning sex månader i taget. Därefter måste du ansöka på nytt. Styrelsen vill helst att en kopia av avtalet för andrahandsuthyrning skickas in tillsammans med ansökan. Föreningen tar ut en årlig avgift för andrahandsuthyrning motsvarande 10 % av gällande prisbasbelopp.

Vanliga skäl till att hyra ut sin bostad

• Tillfälligt arbete eller studier på annan ort.
• Uthyrning till närstående.
• Provboende som sambo.
• Svårsåld lägenhet.
• Vård av anhörig på annan ort.
• Ålder eller sjukdom.
• Inväntar planerad flytt inför pensionering.
• Längre utlandsvistelse.

- Definitionen för ”annan ort” anses vara att det är mer än 10 mils pendlingsavstånd och att restiden enkel väg överstiger 90 minuter.
- Uthyrning till närstående och arbete på annan ort kan godkänns upp till två år medan uthyrning på grund av studier kan beviljas lika länge som studierna pågår.
- Både provboende och uthyrning på grund av svårigheter att sälja brukar godkännas som längst ett år.
- Tänk på att ju längre andrahandsuthyrningen pågår, desto mindre är styrelsens skyldighet att godkänna den.

Styrelsen kan neka tillstånd

Om styrelsen har ”befogad anledning” kan styrelsen neka att ge tillstånd även om medlemmen har giltigt skäl. 

Några exempel på ”befogad anledning” är:
Föreningen är liten och har svårt att få medlemmar att arbeta i styrelsen eller i förvaltningen. Gränsen för hur liten en förening behöver vara för att neka är dock svår att definiera.

Föreningen har befogad anledning att tro att det handlar om spekulation och att medlemmen exempelvis aldrig kommer att engagera sig i styrelsearbetet eftersom de inte har några planer på att bo i fastigheten.

Medlemmen vill hyra ut till någon som tidigare bott i föreningen och som då orsakat olika typer av störningar som inte kan anses obetydliga.

Om styrelsen inte ger sitt tillstånd till en medlem att hyra ut bostaden kan denne alltid vända sig till hyresnämnden som är den instans som prövar saken. Inga nya avtal för andrahandsuthyrning får ingås under tiden som ärendet prövas av Hyresnämnden.

Ditt ansvar vid andrahandsupplåtelse

Ansvaret för den person som lägenheten upplåts till i andra hand ligger till 100 procent hos bostadsrättsinnehavaren. Alla klagomål på hyresgästen samt eventuella krav på betalning kommer att göras mot bostadsrättshavaren. Vid eventuell vräkning är det bostadsrättshavaren samt deras hyresgäst som vräks.

Besittningsskydd

Glöm inte att avtala bort besittningsskyddet. Det görs enkelt genom att använda denna blankett:
besittningsavstaende.andrahandsuthyrning.bostadsratt.pdf
 

Läs även:

Hyr ut på rätt sätt, från tidningen Din Bostadsrät, #2 2017, sida 17