Husets historia

1/9

2/9

Kvarteren Thisbe och Pyramus, Erik Dahlberg 1660. Nr 14 är Simon Rosenberg.

3/9

Begravningsvapen över krigsrådet Simon Rosenberg död 1685.

4/9

År 1733 låg Thisbe 4 i korsningen av Lilla Kongs Gatan och Bagare gränd.

5/9

6/9

7/9

8/9

9/9

Om fastigheten Thisbe 4 och kvarteret Thisbe

Kvarteret Thisbe ligger på utfylld mark. Utfyllnaden har skett omkring år 1300. Stockholms andra stadsmur, uppförd under 1300-talets andra hälft, har sträckt sig genom kvarteret i nordsydlig riktning. Murens exakta läge är dock inte känt. Ett av stadsmurens försvarstorn "Pulvertornet" har troligen legat inom fastigheten.

Fastigheten Thisbe 4 ligger inom det område som drabbades av den stora eldsvådan år 1625. Efter branden genomfördes en gatureglering. Då framdrogs bland annat Stora och Lilla Nygatan.

År 1651 ägdes bevisligen ett större stenhus på Thisbe 4 av krigsrådet Simon Simonsson Snare Rosenberg (adliga ätten nr 322) och hans hustru Margaretha Larsdotter. Fastigeheten kallades det Rosenbergska Huset. Ett portalsten med årtalet 1643 anger husets byggnadsår. Under 1680-talet byggdes huset till med två fönsteraxlar mot en gränd som byggdes igen. Vid slutet av 1600-talet ägdes huset av assessorn Johan Utterko och hans arvingar. År 1748 hade Kammarherren Carl Ludvig Silfverstråhle (adliga ätten nr 1372) det del av huset längst Kåkbrinken.

Jernkontoret förvärvade fastigheten i 1756 och ägde den fram till 1829. I 1774 byggdes en ny trappa i sten som ersätt den gamla 1600-tals trätrappan. Under 1790-talet skedde en stor ombyggnad under regi av arkitekten Thure Wennberg. 1869 byggdes trappan om igen och mellan 1877-1888 genomgick fastigheten en till ombyggnad och nyinreddes efter ritningar av Axel och Hjalmar Kumlien. Då fick husets fasad dess nuvarande utseende.

Arkitekten Albin Stark ledde en genomgripande ombyggnad 1940-1943 då ett stort antal mindre lägenheter inreddes. I byggnaden finns enstaka byggnadsdetaljer från äldre skeden bevarade. I stomme och bjälklag kan förekomma till exempel väggdekor, målade bjälktak och grisaillemålade paneltak från 1600-talet. Men även enstaka inredningsdetaljer som trapphusets baluster från 1700- och 1800-talen är bevarade.

Arkeologisk förundersökning 1988-89 av Stockholms stadsmuseum

thisbe.4.arkeologisk.förundersökning.1988-89.pdf

Jernkontorekts inre organisation under Gustavianska tiden

jernkontorets.historia.boetius.pdf

Om Pyramus och Thisbe

Handtagen på insidan av husets port föreställer Pyramus och Thisbe. Två f.d. föreningsmedlemmar stod modeller för detta ”skolarbete” på en svensk konstnärsutbildning. Handtagen skänktes sedan till föreningen av konstnären i slutet av 1990-talet.

Nästan samtliga kvartersnamn i Gamla stan tillkom under 1600-talets senare del och är uppkallade efter begrepp ur den grekiska och romerska mytologin. Pyramus och Thisbe är ett legendarisk babyloniskt kärlekspar vars historia återberättades av romerska skalden Publius Ovidius Naso.

I Ovidius berättelse om Pyramus och Thisbe, använde han sig av Thisbe som inspiration till sin tragiska hjältinna som tog sitt liv när hon hittade sin älskade Pyramus död. Pyramus i sin tur dödade sig själv i tron att Thisbe hade blivit bragt om livet av ett lejon. Pyramus är även namnet på grannkvarteret i söder.

Denna saga behandlades med förkärlek i medeltidens dramatik. I Sverige behandlades ämnet på 1600-talet av Magnus Olai Asteropherus i dramat En lustigh comedia vidh nampn Tisbe. Mest bekant är sagan genom William Shakespeares En midsommarnattsdröm, där den parodieras. Motivet finns även med i Romeo och Julia, men då i allvarlig form.